21 sept
Ni vet i Pippi Långstrump när Tommy sjunger " Jag e lycklig, för jag e lycklig... " osv i evigheter!? Detsamma gör Freja om dagarna. Hon sjunger den låten kombinerat med " Å Mamma Haj dududu... & Pappa Haj! " Vilken liten sångfågel! Jag tycker det är så fashinerande att en tjej på 2 år kan så mycket som vår lilla busa kan! Hon kan veckodagarna i turordning och hon kan räkna till tretton utan problem! Något som vår BVC sköterska tyckte var helt fantastiskt! Sist sa hon " OJ, vad ska det bli av dig tro Freja!? " Det är inte annat än att man blir lite stolt!
Jag känner bara att jag måste dela med mig av en sak, nu när jag är tvåbarnsmamma och har fått uppleva det som man tyckte kändes så avlägset när man bara hade ett barn. Jag var livrädd för att jag inte skulle kunna älska ett barn lika mycket som Freja. Jag var verkligen säker på att det var omöjligt och jag minns inte hur många gånger jag suttit och diskuterat detta med Stoffe, mamma eller andra under tiden jag var gravid! Men när Alice föddes kom det helt naturligt! Mitt hjärta slog precis lika hårt den 18 Aug 09 som det gjorde den 4 Juli 07! Det var samma lycka, samma glädje, samma känsla! Det var lika vackert och fantastiskt, men på två HELT olika sätt!
Freja är speciell för mig på de sätt att hon alltid kommer vara min förstfödda! Det kommer alltid vara speciellt och oslagbart! Men på precis samma sätt kommer Alice alltid vara speciellt för mig på det sättet att hon är min minsting och det kommer vara precis lika speciellt och precis lika oslagbart. Jag kan säga som så att jag älskar dem precis lika mycket, på två lika, men olika sätt! De är iaf precis lika värdefulla och vikta för mig båda två! Och alla ni som läser min blogg nu, som väntar andra barnet - jag säger bara som så, NI kommer älska ert andra barn lika mycket som ert första!
Det är bara så det funkar helt enkelt! ♥
Jag känner bara att jag måste dela med mig av en sak, nu när jag är tvåbarnsmamma och har fått uppleva det som man tyckte kändes så avlägset när man bara hade ett barn. Jag var livrädd för att jag inte skulle kunna älska ett barn lika mycket som Freja. Jag var verkligen säker på att det var omöjligt och jag minns inte hur många gånger jag suttit och diskuterat detta med Stoffe, mamma eller andra under tiden jag var gravid! Men när Alice föddes kom det helt naturligt! Mitt hjärta slog precis lika hårt den 18 Aug 09 som det gjorde den 4 Juli 07! Det var samma lycka, samma glädje, samma känsla! Det var lika vackert och fantastiskt, men på två HELT olika sätt!
Freja är speciell för mig på de sätt att hon alltid kommer vara min förstfödda! Det kommer alltid vara speciellt och oslagbart! Men på precis samma sätt kommer Alice alltid vara speciellt för mig på det sättet att hon är min minsting och det kommer vara precis lika speciellt och precis lika oslagbart. Jag kan säga som så att jag älskar dem precis lika mycket, på två lika, men olika sätt! De är iaf precis lika värdefulla och vikta för mig båda två! Och alla ni som läser min blogg nu, som väntar andra barnet - jag säger bara som så, NI kommer älska ert andra barn lika mycket som ert första!
Det är bara så det funkar helt enkelt! ♥
Kommentarer
Trackback
