2008-2009

Sitter här, något fundersam. Funderar över hur folk kan ha så in i helsike lite att göra, men sedan ha mage att kalla det för hektiskt? När människor går hemma dag ut och dag in och gör inget annat än fikar, tvättar och snackar en jävla massa dynga. Hur kan man med vilje gå hemma i flera år och tro att hela världen kretsar kring just dessa och att man aldrig ska behöva göra ett enda någe? Hur roligt är det på en skala? Vill man inte bidra med annat än mammapenning och a-kassa?

För mig är det en självklarhet att både jag och min sambo har en fast anställning, ett hem, god ekonomi och på så vis en trygghet. A-kassa är inte och kommer aldrig att vara en trygghet. Den tar också slut någon dag. Jag betsämde mig tidigt då jag var mammaledig för att NU måste jag göra något med all denna jävlar anamma jag bär på. Jag vet att jag kan bli precis vad jag vill. SÅ samma dag min mammaledighet var slut började Stoffe skola in Freja på dagis och jag gick min första dag på Komvux. Ett steg i rätt riktining! Så vad är nu planen?

1. Gå klart undersköterske/mentalskötarutbildningen 1,5 år
2. Arbeta ett (max två år) som uska/mentalskötare
3. Läsa till Sjuksköterska på högskolan 3 år
4. Arbeta ett (max två år) som sjuksköterska
5. Vidarutbilda mig till Barnmorska 1,5 år
6. Arbeta som Barnmorska

Detta innebär sammanlagt  sex år i skolan! Men det känns som ingenting! Det känns som att jag knappt hunnit blinka och snart är jag utbildad uska/mentalskötare och har avklarat 1,5 år och har då "bara" 4,5 år kvar tills jag är legitimerad barnmorska. Det är helt underbart!

Jag känner mig så otroligt stark, motiverad och ambitiös! Jag gör det med glädje och detta för att jag och min familj ska känna trygghet. Både jag och Stoffe gör och ger allt för vår dotter, ja snart VÅRA BARN! Vi får ju ännu en liten bus snart!

Allvarligt talat tjejer, do something. Starta eget, sök fler jobb, utbilda er. Gör något som visar att ni har hjärna och styrka. Framför allt att ni tänker på andra och inte bara er själva. Hur mycket pengar Stoffe än tjänade skulle jag aldrig någonsin vilja vara hemmafru. Det måste vara det tråkigaste en människa kan vara. Jag älskar att vara med och bidra till räkningar, mat, kläder, resor, sparande mm. Mina barn ska inte ha en lagerarbetande pappa eller en tele2 försäljar mamma. Och aldrig någonsin en mamma eller pappa i behov av a-kassa eller arbetssökande på arbetsförmedlingen!

FÖR NU GER VI GÄRNET!!!